Lina läsbarn

Lina läsbarn – AnneMarie Hellström

Fjärde boken om Lina på Bergsmansgården. Lina är nu tretton år och påbörjar sin konfirmationsläsning. Det är en ny präst i byn, han är ung och annorlunda. Prästen vill att läsbarnen inte bara ska kunna alla psalmer och budord och bibelverser och allt utantill utan de ska också kunna förklara dess innebörd. Det blir tufft för Lina som alltid har haft lätt för att lära sig långa stycken text utantill men aldrig har behövt lära sig att förklara texterna.

Det är mycket annat som är svårt och krångligt för Lina. Tillsammans med bästa vännen Ida-Maria funderar hon på vad prästen egentligen menar när han varnar dem för ”konventiklarna” och ”läsarna”.

En dag får Lina jätteont i magen. När hon går på dass upptäcker hon en stor blodfläck i underbyxorna, blir livrädd och tror att hon är allvarligt sjuk. Men mor lugnar henne och säger att så här kommer du att ha det en gång i månaden och nu när du kan få barn så måste du akta dig så att du inte råkar i olycka med någon pojke. Lina förstår ingenting, och det gör inte heller Ida-Maria.

Favoritscenen är, förutom mensscenen, när barnen i bygden är ute och åker skridskor. Lina åker tillsammans med Emil, en pojke som hon är lite förtjust i, de åker omkull och Emil ber om förlåtelse för olyckan. Lina blir orolig. Det ör ju det som mor har varnat henne för, att råka i olycka med någon pojke. Hon går långsamt hemåt, står en bra stund i farstun och snyftar innan hon vågar sig in i köket.Snyftande får hon fram att hon råkat i olycka. Familjen blir naturligtvis förskräckt och frågar när och var det hände och Lina förklarar hur hon och Emil åkte omkull. Familjen andas lättade ut och Lina förstår ingenting. Och ingen vill förklara för henne!

Jag vet inte hur många gånger jag har läst den här boken men det är bra många. Jag älskar den. Jag tycker att det är så intressant att läsa om hur det var att växa upp förr i tiden och om den obefintliga sexualupplysningen. Jag kan inte riktigt föreställa mig hur det skulle vara att upptäcka blod i trosorna och inte alls veta vad det beror på. Det är också intressant att läsa om hurdana mensskydd de använde. Till en början får Lina låna några av sin mors virkade bomullsbindor och sedan får hon virka sina egna själv. I den här boken står det dock ingenting om hur de tvättade bindorna, men jag har läst i andra böcker att det var så tabubelagt med mens att kvinnorna fick vara uppe på nätterna, när resten av huset låg och sov, och koka sina bindor.

Betyg: 10 bokstaplar av 10 möjliga

Andra böcker i serien:
1. Bergsmansgårdens Lina
2. Storasyster Lina
3. Lina vänner min
4. Lina läsbarn
5. Lina i brytningstid

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s